Energieffektivisering.se

Stora Enso Fors genomför energikartläggning enligt ISO 50001

Skriv ut

Under hösten 2014 genomförde Stora Enso Fors Bruk en energikartläggning i enlighet med ISO 50001. Fors Bruk är en av världens största och mest moderna tillverkare av falskartong för krävande konsumentförpackningar och trycksaker. Tillverkningen kräver stora mängder el och värme och Fors Bruk har ambitionen att vara så energieffektiva som möjligt. För att genomföra kartläggningen tog Fors Bruk hjälp av ÅF.

Ambitiös energikartläggning som uppfyller kraven från Energieffektiviseringsdirektivet

Flygfoto, Stora Enso Fors Bruk

Energikartläggningen på Fors Bruk har genomförts enligt energiledningssystemet ISO 50001 vilket innebär dels en analys av energianvändningen och dels en identifiering, prioritering och dokumentering av möjligheter att förbättra energiprestanda för såväl el som ånga/bränslen. Fors Bruk har arbetat målmedvetet med energifrågor under många år och har bland annat deltagit i det frivilliga, statliga programmet Program för Energieffektivisering (PFE).

 

Victor Allard, Energiingenjör på Fors Bruk, förklarar att syftet med energikartläggningen var att få en mer detaljerad bild av energianvändningen på bruket samt hitta förslag på förbättringsåtgärder. Dessutom medför kartläggningen att Fors Bruk lever upp till ISO 50001 och uppfyller lagen om energikartläggning i stora företag, se faktarutan om Energieffektiviseringsdirektivet.

 

För att genomföra kartläggningen tog Fors Bruk hjälp av konsultföretaget ÅF. Bland annat utvärderades data från processcheman, DCS-systemet, Fors informationssystem och från fabrikens interna energi- och miljörapporter. Dessutom utfördes kompletterande mätningar på utvalda processavsnitt, processerna gicks igenom på plats i Fors och intervjuer gjordes av nyckelpersoner inom fabrikens berörda avdelningar.

 

Fabriken och dess energiblock

Stora Enso Fors AB är ett kartongbruk med intern produktion av kemitermomekanisk massa (CTMP). Kartongen som produceras levereras som antingen rulle eller ark och används sedan i de mest högkvalitativa segmenten inom områdena grafisk, allmänförpackning och cigarett. Bruket förbrukar årligen ca 700 GWh bränsle och ca 500 GWh el. Värmen förbrukas i process och för mottryckskraftproduktion.

 

Massaved levereras till bruket med lastbil och i renseriet bereds stockarna till flis som omvandlas till CTMP-massa i två produktionslinjer. Inköpt sulfatmassa löses upp och används för ytskikt och baksida. Kartongproduktionen sker med två kartongmaskiner och bruket har en årlig produktionskapacitet på 410 000 ton kartong.

 

Energiblocket producerar el och ånga och består av fyra ångpannor och en ångturbin. Panna 4 är brukets huvudpanna och utnyttjas maximalt. Det är en CFB-panna på 55 MW som eldas med biobränsle i form av egenproducerad bark, slam och produktionsspill samt inköpt biobränsle.

 

Panna 3 fungerar som en topplastpanna. Det är en oljepanna som har försetts med träpulverbrännare. Panna 2 och elpannan fungerar som reservlastpannor. Genom flera ombyggnationer och kontinuerliga förbättringar så är ångproduktionen idag 99% biobränslebaserad. Högtrycksångan som produceras i panna 3 och panna 4 reduceras i en mottrycksturbin för elgenerering.

 

Identifierade effektiviseringsåtgärder

I energikartläggningen lyfts tretton åtgärder fram som särskilt prioriterade. Dessa åtgärder omfattar energiinvesteringar där energibesparingen kan uppnås med återbetalningstider kortare än tre år, men också underhållsåtgärder samt ändrade körsätt som kan genomföras till låg eller ingen kostnad.

 

Energiåtgärderna finns inom Fors bruks alla produktionsdelar. Särskilt kan nämnas åtgärder som ökar graden av återvinning av raffinörånga. Andra förslag syftar till att minska ångförbrukningen vid torkning av kartong genom ändringar kring processventilation och styrning av processventilationen. Dessutom föreslås åtgärder för att minska elförbrukningen för vakuumgenerering.

 

På energisidan föreslås bland annat installation av rökgaskylning på panna 3. Dessutom kan sänkningar av matarvattentemperaturen och luftöverskottet öka ångproduktionen per mängd bränsle. Om de tretton prioriterade åtgärderna genomförs kan Fors Bruks energiförbrukning reduceras med ca 95 GWh (21 GWh elbesparing och 74 GWh ånga/bränsle besparing). I kartläggningen finns även ett stort antal ytterligare åtgärder.

 

Fortsatt arbete

Fors Bruk utvärderar nu de olika förslagen för att se om dessa kan realiseras inom ramen för brukets övergripande strategi. Victor Allard förklarar att kartläggningen är ett bra underlag för att fatta beslut om var det interna energiarbetet bör inriktas eftersom den pekar ut var och till vilken kostnad de största energibesparingarna kan åstadkommas.

 

ENERGIEFFEKTIVISERINGSDIREKTIVET

EU:s Energieffektiviseringsdirektiv tillämpas i Sverige via lagen om energikartläggning i stora företag som Energimyndigheten ansvarar för att verkställa. Myndighetskravet innebär att berörda företag måste genomföra en energikartläggning för att identifiera hur energianvändningen är fördelad i verksamheten samt förslag på åtgärder som kan effektivisera energianvändningen. Kartläggningen ska antingen genomföras av certifierade externa experter eller enligt ett certifierat miljö- och/eller energiledningssystem. Senast den 5 december 2015 ska företag ha rapporterat om verksamheten omfattas av lagen och vilka delar av verksamheten som ska energikartläggas.

 

> Läs mer om Energikartläggning med ÅF