Energieffektivisering.se

Nordens första nollenergiskola

Skriv ut

Nybyggda Stadsskogens skola i Alingsås är Sveriges första skola som certifierats som nollenergihus. Fokus för projektet har varit klimatsmart och hållbart byggande. Tack vare sjunkande solcellspriser kan det nu gå med energiöverskott utslaget över året.

Stadsskogen förskola, AlingsåsNollenergihus med solceller

En viktig del i framtidsvisionen för Alingsås kommun är att vara föregångare när det gäller att bygga energieffektivt. Där finns också Sveriges passivhuscentrum. När förskolan Stadsskogen planerades gjorde man verklighet av visionen och spetskompetensen inom energiområdet. Här kunde barn och personal svara för nästan hela uppvärmningen.

 

Skolbyggnaden använder i princip lika mycket energi på ett år som man själv producerar i form av el. Bakgrunden i korthet är att byggherren, kommunala Fabs, fick politikernas uppdrag att uppföra Träffpunkt Stadsskogen för det nya bostadsområdet Stadsskogen i utkanten av Alingsås. Tanken var att det skulle bli en träffpunkt med skola, allaktivitetshall, kök, matsal samt torg och parkering. Skolan har utrymme för cirka 380 elever. Kök, matsal och alla aktiviteter (inkluderande en idrottshall på 20 gånger 40 meter) finns i den byggnad som är uppförd bredvid skolan. Skolbyggnaden stod färdig december 2012 och hallen i sommar.

 

Elöverskott när solcellspriset sjönk

I planerna avseende Träffpunkt Stadsskogen ingick från början 1 000 kvadratmeter solceller placerade på skolhusets tak. Storleksarean har dock reviderats uppåt efterhand. Under bygget sjönk priserna på solceller med mer än 40 procent mot ursprungspriset. Man hade avsatt cirka sex miljoner kronor för solcellsanläggningen. Det gjorde att pengarna räckte till ytterligare 323 kvadratmeter, vilket gör att anläggningen har en effekt på 137 kW med en toppeffekt på 200,4 kW. 

 

Solcellerna beräknas ge cirka 173 MWh per år i det slutliga utförandet, mot 120 MWh i de ursprungliga planerna. Till saken hör att man fick bidrag med cirka 1,5 miljoner kronor i statligt stöd från Energimyndigheten för solelprojektet. Det hela gör att solcellerna nu inte bara försörjer skolbyggnaden, där de sitter, utan även allaktivitetshallen, där köket är en stor användare av el. I detta fall har man räknat med att solcellerna över ett år ska klara inte bara fastighetselen, utan även verksamhetselen.


Exporterar till grannhuset

ÅF har gjort beräkningar på total energianvändning (både verksamhets- och fastighetsenergi) för både skolbyggnaden och allaktivitetshallen. I beräkningen över skolbyggnaden – som alltså varit i bruk sedan förra året – ger solcellerna så stort överskott över året som kan ”exporteras” till allaktivitetshuset. Skolbyggnaden är i princip helt självförsörjande på all energi över en årscykel. För allaktivitetshuset beräknas energianvändningsprofilen bli lite annorlunda. Vid hög internlast kommer energianvändningen att bli netto 82 kWh/kvm, år och vid halv internlast (då energianvändning för belysning och apparater är halverade) 70 kWh/kvm, år.

 

Värmeåtervinning

Den enskilt största energianvändningen i de två husen är storköket i allaktivitetshuset, där används 14,1 kWh/kvm, år. För att återvinna en del av den värme som storköket matlagning alstrar, har ett eget FTX-aggregat för köket installerats, med roterande värmeväxlare för att få så hög värmeåtervinning som möjligt. För att rena frånluften finns ozonrening i storkökskåpan.

 

ÅF har använt tekniken i tidigare projekt utan problem. ÅF har också gjort LCC-kalkyler med ett luftflöde på 3 000 l/s, med en drifttid på cirka fem timmar per vardag och en LCC-kalkyltid på 20 år. De två fall man jämfört är FTX med ozon med att tilluften tas in via tilluftsaggregat och frånluften tas ut via imkanalsfläkt på tak. Även om installationskostnaden i det förstnämnda fallet är hög, blir slutkostnaden högre efter 20 år då värmen inte tas tillvara.

 

 

< Tillbaka